Under en lång tid har min dator varit full till bristningsgränsen med bilder och musik och därmed gjort att jag hela tiden varit tvungen att rensa med jämna mellanrum. Eftersom jag tyckte det var jobbigt att behöva slänga bilder jag tagit och dessutom behöver mer utrymme för foton jag kommer ta i LA så har jag därför nu köpt en extern hårddisk. 
Min dator är på 40 GB och hade knappt 1 GB's ledigt utrymme kvar på hårddisken, därför älskar jag min nya leksak på hela 500 GB. Har flyttat över jättemycket till den, så nu har jag plats att fylla datorn med nya bilder jag tar med min Nikon.

Ja vad ska man säga. Middagen blev lång, lite halvtrist (eftersom jag var den enda nyktra eftersom jag skulle skjutsa hem alla) och maten var för första gången hemsk. Men jag gillar ändå middagarna hemma hos min farbror. 

Det är alltid samma sak när man kommer dit. Vi kramas och Sonja, min farbrors fru slår sig ned i vardagrummet tillsammans med oss och berättar om någon av de senaste resorna de gjort. Sedan övergår samtalsämnerna till något mer skvallerliknande där hon berättar om sina vänners vänner som skilt sig och gjort det ena och det andra. Och så sitter vi och berömmer deras vackra lägenhet som är fylld med antika saker och möbler som de köpt in från världens alla hörn. Varje sak har en historia som Sonja gärna berättar, och även fast vi hört det förut så lyssnar vi noggrant.

Under tiden är min farbror Eddie i köket och fixar dricka till oss alla. Skumpa, vin, gin & tonic och i mitt fall - alkoholfri cider. Vardagsrumsbordet pryds av små stenar formade som ägg, och skålar med Wasabi- och cashewnötter i som tilltugg.

Orientalisk musik spelas i lägenheten och maten har precis blivit färdig och vi slår oss ner vid ett snyggt dukat bord i deras matsal prydd med blå/guldiga tapeter. Och så kommer den första rätten. Förrätten består av sill, potatis och en stark god ost, givetvis upplagda snyggt på en tallrik. Grejen är bara att jag verkligen hatar sill men försöker ändå klämma ner de sliskiga bitarna.

Jag ger tillslut upp och lassar över mina rester av sillen till pappa, som äter i princip vad som helst. Så kommer huvudrätten, och det är här jag fortfarande äcklas över tanken. Lamm. Jag äter helt enkelt inte lamm. Särskilt inte ett blodigt lamm som ligger och skriker på min tallrik.

Här behövs det väl sägas att jag inte är så vidare förtjust i kött över huvudtaget, men jag äter det ändå, med många undantag. Det blir inte bättre av att Sonja sitter och förklarar vad det är för lamm och att hon rensat ut alla senor, "men oj här hitta jag visst en liten sena ändå!". Jag ville bara skyffla ner min mat i papperskorgen. Men nu var jag ju trots allt på fin Östermalmsmiddag, och mina kära släktingar har stått och lagat lyxig mat till oss alla. Så jag skar ut små, små bitar av det lilla stackars lammet och dränker det i sås och grönsaker innan jag stoppar det i munnen.

Fem små bitar senare orkade jag inte vara artig längre och lämnade köttbiten på min talltik. Jag kände mig verkligen som Phoebe i tv-serien vänner när hon sitter hemma hos Mikes föräldrar och blir bjuden på lamm, fast hon är vegeterian, och verkligen kämpar med att ta en tugga och sen går och spyr.

Efterrätten var mest uppskattad eftersom den aldrig kan bli fel, så jag hävde i mig glass och jordgubbar. Och någonstans där i efterrätten så har alla blivit lite smått dragna och min farbror börjar helt plötsligt skoja med mig och syrran om vi skyddar oss när vi har sex med våra pojkvänner. Tryckt stämning är bara förnamnet, men han verkade inte känna av den och fortsatte fråga mig när jag tänker skaffa barn. ¨

Eddie - Men Malin vill du ha det snart eller om tio år liksom?
Jag - Öh, mer om tio år. Jag vill hinna göra karriär först. Jag är inte riktigt redo för barn heller..
Eddie - Åh tänk, barnbarn vad underbart! Jag har ju inga egna barn men jag har hört att det ska vara bättre att få barnbarn än sitt eget, eller vad säger ni? (vänder sig till mamma och pappa som sitter knäpptysta)

Pappa - Ja Malin.. Du bestämmer ju själv.. Men du behöver inte ha så bråttom kanske (nervöst skratt)

Kvällen blev i alla fall bättre och vi satt och pratade om lite mer bekvämare saker och drack kaffe tillsammans. Sedan bar det av hemåt. Första gången jag körde med bilen inne i stan sen jag tog mitt körkort och det kändes precis som jag övningskörde igen. Haha.

Är inne på sista timmen här på praktiken. Har suttit och "tvättat" en till text idag om Carolina Af Ugglas. Tog mig sisodär en halv dag, så nu är jag nästan helt ordblind och trött som satan i huvudet.

På torsdag är det min sista dag här och det känns jäkligt tråkigt. Har precis kommit in i rytmen här. Jobba, luncha, jobba, fika, jobba, folk börjar gå hem. Jag trivs verkligen här och vill inte tillbaks till skolan. Längtar tills jag får komma ut i det riktiga arbetslivet och får mitt skrivbord på redaktionen där jag får sitta och skriva hela dagarna. Åh, nu ger fotografen Thomas mig choklad. Hur kan man inte älska det här?

Har haft ont i två kindtänder i flera dagar och upptäckte att jag håller på att få mina visdomständer. Är jag den enda som trodde att bara barn får nya tänder? Men tydligen ska jag ha två till. Välkomna upp säger jag bara, det var på tiden.

Gissa mina nya grannar? Ja, förutom att de som bor vägg i vägg med mig aldrig är hemma så bor det under mig... håll i er... två stycken MOPSAR! Jag höll på att smälla av när Mimmi sa det. Det är för bra för att vara sant! Jag ska lätt smöra in mig hos ägaren och se till att få vara hundvakt någon kväll i veckan.

Imorgon kommer min underbara pojkvän hem! Har saknat honom jättemycket denna vecka, så längtar som bara den tills jag får hålla om honom igen imorgon kväll.

Det är sån jäkla skön stämning här på praktiken. Man kommer in på morgonen, tar lite frukt och kaffe och går och sätter sig framför datorn. Radion står på och alla sitter sitter och lyssnar på låtarna som spelas medan de jobbar. Plötsligt springer min handledare Calle fram och höjer volymen. Alla tjuter till av förtjusning och jag hajar tillslut att det är fredagens introtävling som precis börjat på P3. Papper och penna åker fram och tillsammans sitter alla och gissar vad för låtintron som spelas i en följd efter varandra. Efter fem minuter är tävling slut och alla återgår till sina arbeten som om ingenting hänt. 

Nu blev det inget mingel för mig ikväll. Fotografen Thomas hade glömt att anmäla mig till mässan så jag får inte komma in där då vi ska fota kändisar. Då blir det hem och se på tv istället.

Man blir så himla överansträngd i ögonen av att sitta framför en dator hela dagen. Just nu håller jag på med en plocksida i tidningen härliga hund och letar hemsidor som säljer ekologisk mat, leksaker och kläder för hundar. Är ju rätt inkörd på ämnet eftersom det enda vi snackar om i skolan är miljö typ.

Men nu vill jag bara sluta känner jag. Ska jobba i fryshuset i eftermiddag - utan min älskade pojkvän. Kommer kännas lite skumt. Men som tur är har han en massa trevliga jobbarkompisar som kommer vara där.

Nej nu ska jag gå på toa, sen hämta lite frukt och läsa lite på aftonbladets hemsida, allt för att tiden ska gå lite snabbare.