Gårdagen visade sig bli riktigt bra trots lite otur. Dörrvakterna till Café Opera var inte lika dryga och spydiga som de vanligtvis brukar vara. Vi kom rätt tidigt, eller snarare - i tid, och hela stället var fyllt med äldre människor, och då menar jag Äldre som i "hej morfar?". Men efter någon timme så dök den yngre generationen upp tillsammans med alla bakåtslickade killar med röda scarfs.

Det var riktigt bra musik i alla fall, trots att vi faktiskt inte hörde Ian Carey som vi var där för att se. Eftersom tunnelbanorna i Stockholm slutar gå vid 01 på vardagarna så var vi tvugna att gå innan han gick upp på scenen. Men det gjorde ingenting.  De två dj's som spelade innan honom var grymma och spelade skitbra musik som jag och Maria ensamma dansade till framme vid dj båset medan bratsen satt och smuttade på sin champagne.

Och sen till de där jävla skorna... Jag hade nämligen på mig mina värsta mördarskor som jag fick i födelsedagspresent, och det var ingen hitt ska jag säga. Jag har aldrig någonsin haft så ont i fötterna. När vi väl skulle gå hem såg det ut (som så fint Maria uttryckte det) som jag hade skitigt på mig. Så skevt gick jag. Jag hade så ont att jag ärligt funderade på att gå barfota på äckliga plattan.

Så väl i tunnelbanan var jag jättehungrig. Men röda linjen har inte så mycket ätbart klockan 01 en vardag förutom automaterna på tunnelbaneperrongerna. Och inte nog med att min mage kurrade så upptäcker jag att min buss inte skulle gå förens efter 35 minuter när jag väl kom till Mörby centrum. Så jag sitter tålmodigt och väntar tillsammans med en tjej som ligger däckad på en utav bänkarna samt en gammal tant. När det har gått 20 minuter och det snöar som värsta ute så kommer två säkerhetsvakter och slänger ut oss i kylan. Då fick mitt snåla jag nog och tog taxi hem.

Jag gav ingen dricks, och taxichauffören svarade inte på mitt "ha en fortsatt trevlig kväll, hejdå".
Hur som helst, det var en lyckad kväll, eller vad säger du Mia?