Hur, vem, vad, varför?
Gårdagen var bra, Sagar och jag åkte tillsammans trötta efter alla hjärtans dag firandet till skolan. Resan hem blev däremot värre. Sagar hade fixat så att jag skulle jobba i fryshuset på kvällen. Och dum som jag är trodde jag att jag skulle hinna hem efter att jag slutat skolan för att sen åka tillbaks in till stan. Resan hem tog en och en halv timme, och jag hann knappt komma in genom dörren hemma förens jag fick vända och åka tillbaks för att hinna i tid. När jag klivit av roslagsbanan ser jag att tunnelbanenedgången är avspärrad och att en polis står och pekat mot busshållsplatserna. Hela gatan var avspärrad med polisbilar, ambulanser och brandkår och jag hörde någon säga att det brann någonstans på tunnelbanelinjen.
Nyfiken som jag är stannade jag upp och kollade och mitt journalisthuvud började genast arbeta och såg rubrikerna i tidningarna dagen efter. Jag har alltid varit nyfiken vid olyckstillfällen, och när utryckningsfordon befinner sig på en plats. Hur, vem, vad, varför? Journalistikens byggstenar ploppar genast upp i huvudet och jag vill springa fram och fråga.
Hur som helst så kom jag på en knökfull buss mot gullmarsplan som tog närmare 45 minuter och jag småsprang sista biten tills jag kom in i fryshuset.
Resternade kvällen satt jag på en hög stol utanför den stora basketarenan där det var match mellan 08'as basketlag som mötte Norrköping. Min uppgift var att sätta en stämpel på de som skulle se matchen. Alla som gick in tittade på skeptiskt t den lilla myran dem fick tryckta på sina händer och gick in på arenan. Inte så himla roligt, men jag fick ju i alla fall pussa lite på min pojkvän.
Nyfiken som jag är stannade jag upp och kollade och mitt journalisthuvud började genast arbeta och såg rubrikerna i tidningarna dagen efter. Jag har alltid varit nyfiken vid olyckstillfällen, och när utryckningsfordon befinner sig på en plats. Hur, vem, vad, varför? Journalistikens byggstenar ploppar genast upp i huvudet och jag vill springa fram och fråga.
Hur som helst så kom jag på en knökfull buss mot gullmarsplan som tog närmare 45 minuter och jag småsprang sista biten tills jag kom in i fryshuset.
Resternade kvällen satt jag på en hög stol utanför den stora basketarenan där det var match mellan 08'as basketlag som mötte Norrköping. Min uppgift var att sätta en stämpel på de som skulle se matchen. Alla som gick in tittade på skeptiskt t den lilla myran dem fick tryckta på sina händer och gick in på arenan. Inte så himla roligt, men jag fick ju i alla fall pussa lite på min pojkvän.
Kommentarer
Trackback